vill passa på först och be om ursäkt till er läsare som inte hört av mig på sex dagar, det har hänt mycket saker plus att saker och ting kommer och hända, saker där tankarna måste hållas i shack för vid enventuell urläckning eller ska man säga och efterföljande ocenan av tankar bli hur jävla fel som helst.

känner mig känslosam och gråtfärdig just nu, har varit stöd för en kär gammal vän jag ibland själv har satt i alltör dålig dager, en vänskap det har gått upp och ner med någonstans har jag förstått att hon behövt mig vid sin sida. denna person är en väldigt fin människa, snäll, härlig underbar, en sådan där dunderpersonlighet som när man pratar med personen och när man är nere spricker upp i ett stort jävla leende som håller hur jävla länge som helst.

alla vi människor är inte felfria, då är vi inga människor utan robottar, även bettan har sina brister och ibland har andra även tolkat dem fel, vilket lett till missförstånd och att vår vänskap gått upp och ner från mig alltså, hon verkar vilja ha mig i sitt liv.

jag har en förmåga, den ska ta vara på och fortsätta, utveckla. förmågan att finnas till för människor när hela tillvaron rasar för dem. går inte det hitta någon vettig sysselsättning kring et får skapa en själv, i såfall en på nätet till att börja med.

min vän har satt en guldstjärna på min själ men någonstans så känns det som toppen på ett isberg för det som komma skall och hur hon reagerar tyder på hur viktig jag är för den människan.

fortsättnig följer vill inte spekulera